Tjejen som visste för lite

En regnig dag, men lite mysig ändå. Emilia och jag har ännu inte klätt oss, vi har öpnnat altandörren och andas in friskt regn, lurar på att se någon gammal film, typ "Pretty woman". Jag har nyss pratat med Daniel och Elias och fisket gick inge vidare. Saknar dom<3
Det har varit sjukt skönt att vara ledig 3 (!!!!) dagar sammanhängande. Kroppen återhämtar sig på ett helt annat sätt...Det sabbade jag ju denna helg med jippot i fredags, men under "normala omständigheter" så är det ju så :-)

Idag har mitt tålamod prövats rejält. Vi bor ju i ett rätt modernt hus med ip-telefoni och andra moderniteter, som jag inte ens vet vad det är(??) Hur som helst, så är dörrklockan av ett annat slag än de gamla hederliga. Man ställer in dörrklockan på olika kanaler ( låter sjukt, men så är det iaf) Vilken kanal vi än har den på, så får vi "dela" ringklockan med någon granne. Ringer det på här, så rinnger det hos dom på nr 28 och ringer det på hos dom, så ringer det här. Detta förstod jag inte i början, vem skulle kunnat räknat ut att det förhöll sig så?!!
J-vla skit ungar, tänkte jag...Hålla på att busringa i tid och otid, dag efter dag! Förstod aldrig heller hur dom hann springa iväg så jag/vi aldrig fick tag på slynglarna.
Vi ringde "Sundlive", som byggt husen och fick reda på att det bara var att byta kanal på ringklockan. Enkelt jovisst! Saken är den att när vi byter kanal, så är det någon annan vi får "dela" dörrklocka med...haha!!!
Ett tag så hade vi samma kanal som "Familjen Turk" ( en jättetrevlig grannfamilj) och hos dom ringer det ju på i tid och otid, de umgås ju med släkt och familj på ett helt annat sätt än de flesta av oss svenskar. Motion fick man ju när det ringde var 5:e minut ;-) Vi har ju lite (läs mycket) udda tider här hos oss, dvs vi släcker inte kl 22 och hoppar inte upp ur sängen 5.30, så det är ju INTE kul för de arma stackare som får våra "ringningar, de är inte många, men på väldigt udda tider. Ibland på helgerna, när vi bjudit hem vänner och vinkar av dem när de ska hem, så ser man hur grannarna är uppe och vispar välling och inväntar "morgon Bolimompa". Jag tänker då Been there, done that och känner mig tacksam över att allt har sin tid..

Nej, nu ska jag ta tag i det lilla som finns kvar av den här dagen.
Britt-Marie (pappas fjälla) ringde nyss och frågade om jag ville följa med dom ut och äta. KUL!!!
Emilia ska med Peter på Tacobuffe och grabbarna är ju bortresta, så det passar ju helt perfekt:-)

HA DET GOTT!!