Tjejen som visste för lite

Då var det Lucia då :-) Lätt att glömma bort då barnen inte har "lussefirande" på dagis eller i skolan längre. Vi tog oss en redig sovmorgon ( mycket välförtjänt ) men har firat med lussekatter idag iaf.
Snart är huset ett minne blott och konstigt nog känns det bättre än jag/vi trott. Vi har köpt ett otroligt mysigt och fint radhus, som vi trivs väldigt bra med. Vi har nog bearbetat flytten under en längre tid, för nu när vi städat ur det och allt är klart, så känns det bättre i hjärtat än vad jag hade trott. Jag hoppas den nya familjen kommer att trivas och är nöjda med köpet.

Måste få berätta något jag är sååå lycklig över!!! I Torsdags var det Nobeldagen och de firades i skolan med god mat och prisutdelning. Elias kommer hem med ett jättefint diplom och ett presentkort på 200 kr.
Motiveringen löd såhär:
"Du är en god förebild för skolans elever.
Du är en bra kompis och behandlar alla lika.
Du påminner dina vänner om vad som är viktigt för att alla ska ha det bra.
Genom ditt sätt att vara förebygger du konflikter.
Så som du är som person, med ditt sätt att vara
tycker vi att du är en stor tillgång och förebild för oss
här på Granloholms skola"

Behöver jag säga att mitt mamma hjärta blev varmt? Jag är så glad och stolt :-)
Emila blev utvald som kamratstödjare i trean och även nu på högstadiet och det glädjer mig också jättemycket.

Ibland när det bråkas och tjafsas om ALLT här hemma ställer jag mig frågan: Vad har jag gjort för fel? Vad hade jag kunnat göra annorlunda? Jag känner mig ofta otillräcklig som förälder. Vill ge mer, men tiden saknas mellan jobb, städ, matlagning och aktiviteter. Jobbar man 100% träffar men ju sina arbetskamrater mer än sin familj (sjukt, men sant) Har ändå alltid försökt göra det bästa av allt med de förutsättningar jag haft. Tänker på de år jag levde ensam med barnen och energinivån var väldigt låg, på gränsen till obefintlig... Vi har det väldigt bra nu! Skulle bara önska att kunna gå ner i tjänst. Vem vet? I framtiden kanske det kan bli verklighet.
Jag blev väldigt glad över Elias utmärkelse iaf (Fredspriset) Jag vill inte påstå att han är någon "fredsmedlare" hemma *skrattar* Det är skönt att veta att man lyckats förmedla någon form av vett och etikett iaf och att han har med sig det i skolan och i mötet med andra.

Annars har veckan enbart bestått av en massa "måsten". Vi har tömt huset i etapper. Lagom tills att vi fått någonsånär ordning i vårt nya hem, så kommer det mer grejer ( läs skrot) och så blir det stökigt igen *suck* Ofattbart vad man kan samla på sig under ynka 2 år!! Pappa har hjälpt oss otroligt mycket, jag vet inte hur jag ska återgälda detta? Varför ska jag alltid få dåligt samvete över allt? Jag hoppas att människor som hjälpt oss vet att vi finns och ställer upp den dagen de behöver oss!

Vi hade en trevlig fredagkväll hos Nordlanders med vin och kortspel. Skönt att "komma bort" ett tag. Hela lördan höll vi på i huset. Daniel la ner all möda på att rensa samtliga avlopp *bläää* och jag staädade köket. Allt har tagit mer tid än vad vi trott. Det känns så enkelt när man tänker på det, men när man väl står där med gummihandskarna, så plötsligt inser man att....shit..vad mycket skit *haha*

Emilia har deltagit i "Luciacupen" hela helgen. Hon kom hem med en silvermedalj, som hon fick efter att ha spelat med flickor-95. Vi kunde tyvärr inte komma och titta, men Peter har varit med henne under alla matcher. Hon har utvecklats mycket det här året och det går bra med fotbollen. Hon behöver det för sitt självförtroende! Hon har svårt ibland att inse att hon ÄR bra.

Ikväll har min faster och farbror varit här, samt pappa och B-M. Trevligt! De fick nöja sig med en halvtaskig hallon och björnbärspaj till kaffet. Det är hemskt när man bjuder på något man inte är nöjd med. De åt utan protester iaf, får se om de mår bra och lever imorgon *haha*

Nu ska jag krypa ner under täcket.

Hoppas på en bra vecka. Gärna med lite snö och någon skymt av solen.