Tjejen som visste för lite

Har inte tänkt något på flytten idag *skönt* Vi har haft en jättemysig dag och kväll :-)
Jag fick en skön och välförtjänt sovmorgon, barnen tom lagade sin egen lunch. Dom kan bara dom vill...men man är ju där och "curlar" allt som oftast. Vi åt ute allihopa och sen åkte vi hem och "Halloweenpysslade" lite. Varje år gröper vi ur en pumpa och tänder på bron ( precis som alla andra) I år fick vi inte tag på någon mindre än en bjässe på 10 (!!!) kg. Pumporna var slut överallt, så jag gav upp och kånkade iväg med bjässen till kön och kassan. Tänkte i mitt stilla sinne, att det var nog såhär det kändes att vänta barn.

Alla barnen hjälptes åt att gröpa ur pumpan och det var ju ett jätteprojekt! Daniels barn hade aldrig varit med om detta tidigare och tyckte att det var jättespännande och roligt. De tyckte att den var lite läskig också när den väl var klar, så det var med lite skräckblandad förtjusning de tittade på när vi tände den ute *ler*
Sen rostade och saltade vi pumpakärnorna *gott* Det blev ju en hel del.
Resten av kvällen tillbringades i soffan farmför "Mr Bean" med en massa godis.

Jag jobbar hela helgen. Ska gå med ett gäng tjejkompisar på "Ladies Night" imorgon kväll och det ser jag verkligen fram emot :-) Vi ska gå ut och äta innan också.

Jag önskar er alla en underbart mysig helg <3

Ja, hur gör vi nu då?! Köparna på vårt hus kan inte skriva på förrän de sålt sitt radhus :-( Det betyder att vi inte kan köpa något av de 2 radhus vi hittat. Vi kan inte riskera att stå med dubbla boenden, om det skulle hända något "på vägen". Vi vill verkligen ha det ena radhuset!!! Det är helt perfekt för vår familj. Kan inte hitta nåt bättre! Barnen vill bo i området, de har sina kompisar där. Jag får nära till jobbet. Vi har under en längre tid ställt in oss på detta. Varför måste det krångla HELA tiden???!

Vi måste bestämma oss tills imorgon angående radhuset. Vågar man ta en sån här risk?
Är man klyftig så : NEJ. Följer man sitt hjärta och hoppas på det bästa så : JA.
Det gäller vår framtid nu, vart vi ska bo och trivas. Det är för tusan jätte viktigt!

Jag får sova ( läs ligga vaken) på saken.

Tar mig råd att åka ner på stan och gå till en riktig frisör. Det är dax nu efter alla "hemma färgningar" och egenhändigt klippta frisyrer med kökssax.. Förresten går det inte nu, kökssaxen är borta sedan några veckor *haha*
Vi får se hur det blir ;-)
Ha en toppndag alla <3

"Mycket ska ha mer" är ordspråket för dagen.
Livet blir aldrig rättvist, sa mamma alltid...Men det måste väl ändå finnas gränser!?
Har människor inget samvete? Nää, tydligen inte.
Det är inte lätt att samsas med en "gam" ;-)

För mig är det saligare att giva än att taga.

Jag tror på KARMA!

Goda gärningar genererar god karma och onda gärningar ond, men det slutliga målet i alla dessa religioner är att uppnå ett upplyst stadium, moksha, där ingen mer karma produceras och individen inte heller reinkarneras
Man kan t.ex. vara en larv, och om man samlat god karma kan man bli något bättre i nästa liv. Det lägsta man kan vara är en insekt. Kon är högt upp i rang för att i Indien anses den vara helig.





Har man skött sina kort rätt blir man en ko :-) Inte så dumt kanske!

KRAM!!

Ont i nacken som vanligt :-( Nu hjälper inte tabletterna längre heller, har förmodligen blivit "imun". Många skulle bli chockade om de visste vilken smärta jag lever med dagligen... - Inte Sara inte, hon skrattar, ler och är glad jämt. Det är sant, men det är ett sätt för mig att "överleva". Bara min familj som bor med mig, vet hur illa ställt det ofta är. Sen gör det inte saken bättre om man gnäller och klagar jämt heller. Folk skulle ju bli totalt urless på en. Alla har sin "ryggsäck" att bära, så är det bara.

Läkarna säger att jag bör byta yrke eller gå ner till deltid. Vilket skämt!!! Vem kan överleva på en deltidslön idag?
Möjligen Anna Anka *skrattar* Och byta yrke "bara sådär"? Då är det högsta bidraget på 8000 kr i månaden. Eftersom jag inte är gift med Paul Anka (tack & lov) så går detta inte.
Vad ska jag bli då?!! Jag kan ju bara detta, som jag gjort i snart 18 år!! Sen gäller det ju att utbilda sig till något yrke där det finns jobb efter utbildningen också. Jag har ingen spågumma med en kula att se framtiden i.
Sjukskrivning är uteslutet. Jag VILL jobba!! Sen så har man ju läst Aftonbladet med en klump i halsen...MS sjuka och cancersjuka människor, där läkaren på Försäkringskassan inte godkänt sjukintyget(!!!) Horribelt. Vad är då en ond nacke att komma gnällande över?

Nya scheman på jobbet (igen). Vi hinner knappt börja gå på ett nytt schema förrän vi tilldelas ett nytt. Hur flexibla vi än ska vara, så kan det vara tryggt/skönt att veta vilka man jobbar helger och kvällar med. Jag jobbar nu i ett bra "helggäng". Vi har trevligt, hjälps åt med allt och arbetet flyter mkt bra. Det är inte att ta förgivet att det blir så sedan. Jag har förstått att alla helger inte funkar lika bra.
Vi ska slås ihop med en till hemvårdsgrupp också, så ovissheten och oron är stor. Det är bevisat att större  grupper funkar sämre, sämre kvalitet och kontinutet, rörigare osv. Alla som har något innanför pannbenet vet detta. Men denna omorganisation handlar ENBART om pengar! Sen hur "vårdtagarna" och personalen mår, det är det ingen som tänkt på. På sikt kommer det att bli dyrare med alla sjukskrivningar, men den smällen kommer då som sagt.
Till och med våra nya scheman är gjorde för verksamheten och inte för oss. Jag förstår att de måste tänka på verksamheten, men vi som bedriver den måste ju ha orken för att bedriva ett proffsigt jobb. En dag är alldeles förliten ledighet efter en "grishelg", där du jobbar 14 timmar per dag. Återhämtning och sammanhängande ledighet är jätte viktigt i ett yrke som kräver så mycket av en både fysiskt och psykiskt.
När jag fick mitt schema idag, så sa jag till min chef att hon skulle komma ihåg att jag inte ska kremeras. Jag kan inte ha uttryckt mig bättre.

Ha en fortsatt bra vecka och hoppas att ni har det bättre än mig för tillfället <3

"Efter regn kommer solsken" Men när???

En regnig dag, men lite mysig ändå. Emilia och jag har ännu inte klätt oss, vi har öpnnat altandörren och andas in friskt regn, lurar på att se någon gammal film, typ "Pretty woman". Jag har nyss pratat med Daniel och Elias och fisket gick inge vidare. Saknar dom<3
Det har varit sjukt skönt att vara ledig 3 (!!!!) dagar sammanhängande. Kroppen återhämtar sig på ett helt annat sätt...Det sabbade jag ju denna helg med jippot i fredags, men under "normala omständigheter" så är det ju så :-)

Idag har mitt tålamod prövats rejält. Vi bor ju i ett rätt modernt hus med ip-telefoni och andra moderniteter, som jag inte ens vet vad det är(??) Hur som helst, så är dörrklockan av ett annat slag än de gamla hederliga. Man ställer in dörrklockan på olika kanaler ( låter sjukt, men så är det iaf) Vilken kanal vi än har den på, så får vi "dela" ringklockan med någon granne. Ringer det på här, så rinnger det hos dom på nr 28 och ringer det på hos dom, så ringer det här. Detta förstod jag inte i början, vem skulle kunnat räknat ut att det förhöll sig så?!!
J-vla skit ungar, tänkte jag...Hålla på att busringa i tid och otid, dag efter dag! Förstod aldrig heller hur dom hann springa iväg så jag/vi aldrig fick tag på slynglarna.
Vi ringde "Sundlive", som byggt husen och fick reda på att det bara var att byta kanal på ringklockan. Enkelt jovisst! Saken är den att när vi byter kanal, så är det någon annan vi får "dela" dörrklocka med...haha!!!
Ett tag så hade vi samma kanal som "Familjen Turk" ( en jättetrevlig grannfamilj) och hos dom ringer det ju på i tid och otid, de umgås ju med släkt och familj på ett helt annat sätt än de flesta av oss svenskar. Motion fick man ju när det ringde var 5:e minut ;-) Vi har ju lite (läs mycket) udda tider här hos oss, dvs vi släcker inte kl 22 och hoppar inte upp ur sängen 5.30, så det är ju INTE kul för de arma stackare som får våra "ringningar, de är inte många, men på väldigt udda tider. Ibland på helgerna, när vi bjudit hem vänner och vinkar av dem när de ska hem, så ser man hur grannarna är uppe och vispar välling och inväntar "morgon Bolimompa". Jag tänker då Been there, done that och känner mig tacksam över att allt har sin tid..

Nej, nu ska jag ta tag i det lilla som finns kvar av den här dagen.
Britt-Marie (pappas fjälla) ringde nyss och frågade om jag ville följa med dom ut och äta. KUL!!!
Emilia ska med Peter på Tacobuffe och grabbarna är ju bortresta, så det passar ju helt perfekt:-)

HA DET GOTT!!

Tips! Ett lättdrucket vitt vin jag smakade för första gången igår. Billigt & gott :-) Köp!

Vad är döden? Egentligen inget märkvärdigt.

Jag har bara gått in i nästa rum. Jag är fortfarande jag och du är du.

Vad vi var för varandra tidigare är vi fortfarande för varandra.

Tilltala mig med mitt vanliga namn. Tala till mig på samma sätt som du alltid har gjort.

Förändra inte din röst. Gör den inte extra högtidlig eller fylld av sorg.

Skratta åt samma saker som vi brukade skratta åt.

Låt mitt namn höra till vardagslivet, som det alltid har gjort. Uttala det i lätt ton utan spår av någon skugga.

Livet är likadant som det alltid har varit. Dess betydelse har inte förändrats, det fortsätter oupphörligt.

Varför skulle jag vara borta bara för att du inte kan se mig?

Jag väntar på dig under en tid, någonstans mycket nära dig, alldeles runt hörnet.

Var lugn allt är i sin ordning.

Henry Scott Holland 1847-1918, prost i St Paul´s Cathedral, London.

En riktig slappardag i ordets rätta bemärkelse..Vi hade en supertrevlig kväll igår hos Johanna :-) Vi blev sminkade och hon tog bilder "före och efter". Kul faktiskt...fast INTE när man tittade på "före bilden" (!!!!) Vilket blekansikte alltså. Förstår när jag tittade på bilden varför jag var "singel" så många år...haha!
Jag tog en massa roliga bilder, men tyvärr så kan jag inte föra över dom till datorn pga att överföringskabeln är trasig :-( Tråkigt! Jag kom hem på morgonkvisten med huvudet fullt av en massa roliga episoder.
Roligt att alla hade med en flaska favoritvin också. Vi körde vitt den här gången och smakade på alla sorter.

Har varit jätteseg idag, men det var det värt. Daniel var lika seg, man skulle kunna tro att det är han som varit på galej ;-)
Emilia och jag har haft en jättemysig dag. Ätit lax och potatis, sett Körslaget, stoppat i oss en massa onyttigheter och avrundat med nya Wallanderfilmen (Prästen)
Daniel och Elias är i Söderhamn, i Daniels föräldrars stuga och myspyser. De ska fiska imorgon och sedan hämta Signe och Ernst, som ska vara hos oss en vecka nu. Det ska bli jättekul att träffa dom igen! En väldig omställning med 4 barn i huset vill jag lova.
Nu ska jag krypa till kojs och tänka över mina synder ;-)

KRAM PÅ ER!!!

Äntligen fredag!! Denna vecka har varit väldigt slitsam på alla sätt och vis.
Oroligt på jobbet pga omorganisationen. Svårt att få allt att stämma här hemma, när vi har jobbat så tokiga skift. Husvisning mitt upp i alltihop...Inga pengar pga skit Opeln som kostat oss multum. Ren tur att snön inte kommit, då barnen saknar både skor och täckbyxor.

Då sitter det gött med en ledig helg :-) Jag är bjuden till en arbetskamrat på "Vinprovarkväll", det ska bli ett jättetrevligt avbrott i den grå vardagen. Många goda skratt lär det bli. Johanna (som vi är bjudna till) säljer smink för Mary Kay, ska sminka oss och ta "före och efter" bilder. Hoppas bara att hon gör det innan hon börjar på vinet..haha!!

Jag önskar er ALLA en trevlig helg!
Var rädda om varandra <3

Städar som en galning idag. Vi har städat så mycket inför visningarna som varit, så vi helt har säckat ihop. Har inte rört ett städredskap sedan den senaste visningen, för ca 3 veckor sen. Ja, då förstår ni kanske. Huga!!

Men...jag ser resultat iaf :-) Tänker på de som har så här rent jämt. Vad jobbigt de måste ha det(!!!) Jag har en vän, som har så rent att man kan äta på hennes golv...Hur f-n hinner hon med sig?! Åker hon hem på lunchen och städar? Det är ju knappt man hinner dra upp persiennerna på morgonen och ännu mindre bädda. Stressen är total på mornarna, iaf hos oss.

Ja ja...Det är bara att spotta i nävarna och fortsätta om jag ska bli klar. Snacka om att jag fått russinhänder.

Hoppas ni har det trevligare än jag.
Ha en fin torsdag <3

Har hittat 2 radhus på Luleåvägen. Det är inget område som lockat mig tidigare, men efter att tittat runt i området, fick jag tänka om. Man får mycket lägenhet för pengarna om man jämför med andra områden här i Granloholm. Det är ju verkligen svindyrt att bo här! Det är barnen som hela tiden pratat sig varma för just denna gata. De har många kompisar här, nära till skolan och busshållplats, mycket att göra för barnen ute ( fotbollsplan, skridskoplan, lekparkar mm) Föreningen verkar dessutom vara väldigt aktiv när det gäller att ordna roliga saker för de boende.

Så vi har bestämt oss. Det får bli ett radhus här. Det är viktigast för mig att barnen trivs och har det bra och det vet jag att de kommer att ha här. Jag ska lita på magkänslan den här gången.

Vi har hittat en 4:a som vi vill ha, men de som äger den vill sälja den fort och vi har ju huset kvar. Den är nyrenoverad och jättefin.
Sen finns det en stor 5:a i 3 våningsplan, den skulle kunna fixas till och bli rätt läcker, men just nu ser den inte mycket ut för världen. Känner mig lite tveksam till 3 våningar också. Ja, vi får se vad som händer.

Imorgon kommer ytterligare en familj och tittar på vårt hus :-) Jag fick reda på detta i eftermiddags och började känna mig lite lätt stressad, jobbade ju till 21.30 ikväll och 7-16.30 imorgon. Fick lösa detta med att ta semester imorgon för att hinna städa tills kl 16. Inte kul, men vad gör man? Jag vill ju naturligtvis spara de ynka semesterdagar jag har kvar till att göra något trevligt med familjen. STÄDA!!? Vilket skämt.
Hoppas det leder till något gott nu då. Vi behöver det!!!

Nu ska jag gå ner och dricka en kopp te och läsa "Grabben i kuvösen bredvid". Om ni inte har läst den, så gör det.

KRAM PÅ ER!!

Vad skönt att få landa hemma efter en helg på jobbet. Jag jobbar jämt med ett härligt gäng och känner mig mycket lyckligt lottad. Många gånger känns vardagen tung, tjatig, fattig och jobbig. Men när man "varit ifrån" allt en helg och bara jobbat, så saknar man allt det där. Är barnen inte hemma så blir det så otäckt tyst, så jag har svårt att njuta av det. Jag är så van att ha dom nära jämt, kunde dom skulle de krypa under mitt skinn *ler*

Livet har ju inte varit så generöst mot oss när det gäller avlastning med barnen. När jag ser vilken "avlastning" många runtomkring mig har, så brukar jag påminna dom om att vara tacksamma. De klagar och gnäller över tillvaron, fast de har jordens uppbackning med ALLT. Det är hotell weekend för att vårda förhållandet, spa helger för att vårda celluliterna, bio för att komma bort från vardagen osv.
Vår generation verkar inte kunna åka och storhandla utan att lämna ungarna på dagis under tiden. När Elias 2 år skulle börja på dagis efter att vi köat i 6 månader, så fanns det ej plats ( fast man var garanterad det ) pga att platserna upptogs av barn som fått syskon(!!!) What a fuck?!! Planerar man för 2 barn fast man bara klarar av/orkar ta hand om 1?
Själv såg jag de 2 år jag fick tillsammans med Emilia när Elias föddes som "bonusår". Jag fick ju mycket mer tid med henne, tid som aldrig kommer tillbaka. Vi umgicks med grannar och deras barn, promenerade till Öppna förskolan, var ute i olika lekparkar, hade picknick, gjorde trolldeg, ritade...
Tänker på min egen mamma, som dagen efter hon kom hem med min lillebror från bb hade huset fullt med dagbarn. Vilken hjälte hon var!! När jag tänker efter var hon en hjälte på alla sätt och vis *kärlek*

Jag är ändå tacksam. Jag uppskattar verkligen de små sakerna i livet. Jag har verkligen fått kämpa för allt jag har och har aldrig fått något gratis. Det finns faktiskt fördelar med att ha det så också. Jag försöker alltid se det positiva i allting och jag gnäller aldrig över småsaker.
Det som inte dödar, det härdar.

Ha det så gott! Glöm inte att vara glada över det ni har :-)

Jaha, då var det fredag igen då. Har varit ledig idag, men inte fått så mycket uträttat. Har haft sån värk i armen sedan vaccinationen, så jag stundvis övervägt att amputera den :-) Fick lite feber natten som var och känner mig inte i form nu heller.
Emilia och jag var ut och åt middag tillsammans, bara hon och jag...Jättemysigt! Är glad de få stunder hon vill tillbringa med mig *ler*

Har varit på smyckesparty ikväll hos en tjej som brukar jobba hos oss. Billiga och jättesnygga smycken ( Dag & Natt ) Jag har inte smycken så ofta pga av att det inte är lämpligt i mitt jobb. Några större festligheter där man klär upp sig och bär juveler inträffar ju också sällan tyvärr. Jag köpte ett läderhalsband till Emilia och mig, där man kan hänga på olika berlocker. Köpte några att variera mellan.
Emilia tycker mycket om smycken, hon har ärvt den "ådran" efter sin mormor, som älskade smycken och ägde en hel uppsjö. Jag har tänkt på det där....Jag har aldrig haft råd med guld och sånt..kanske jag gillat att bära smycken om jag haft en annan ekonomi?! Vem vet.

Vi har fått 2 st bud på huset också. Godtar vi det bättre budet, så får vi en "restskuld" och det är inte bra. Men vad gör man i en situation som vår?! Det är viktigt att Daniel får träffa sina barn också, att vi har råd att betala resorna och förgylla deras tillvaro lite de gånger de väl kommer till oss.
Ja, det finns mycket att fundera över och det känns inte riktigt som vi hittar någon bra lösning.

Jag önskar er en trevlig helg <3

Jaha..då var det gjort då. Jag har idag tagit vaccinationen. Är fortfarande väääldigt tveksam och har resonerat fram och tillbaka med mig själv. Hjärtat säger nej, men förnuftet säger ja. Satt och tittade på "VAKNA med the voice" i tisdags och då sas det att 6 personer som var mycket svårt sjuka, var kärnfriska människor med god fysik. Skulle jag kunna förlåta mig själv om mina barn insjuknade eller tom dog och jag hade kunnat förhindra det? Svar NEJ!!! Nu är sannolikheten väldigt liten, jag vet. Men det finns människor som tillhör den där lilla promillen som får biverkningar som ingen får, det finns de som blir gravida fast de har spiral osv. Tänk om jag/vi mot alla odds skulle bli allvarligt sjuka. Jag var för feg helt enkelt :-(

Jag instämmer egentligen HELT med de som "vågar vägra", men jag vågar inte.

Vaccinera eller inte?! Det ligger papper från skolan hemma som väntar på att bli ifyllda..

Varför innehåller vaccinet Tiomersal, alltså kvicksilver? Världens starkaste nervgift. Med en halveringstid i kroppen på 5-6 år (!!!)  Det ska vi injecera?

Jag känner mig mer osäker än någonsin. Ger inte en genomgången influensa ett bättre och mer långsiktigt skydd en en vaccination? Att massvaccinera mot en influensa där symtomen i de flesta fall är lindriga och dödligheten mycket låg kommer med all säkerhet försvaga immuniteten hos de som är yngre.

Nu pratar jag om vår familj. Tillhör man riskgrupperna, så har jag full förståelse för att fördelarna väger över nackdelarna.

Hur tänker ni angående detta? Jag tar tacksamt emot allas åsikter!

Även om det lutar mot att inte göra det, så har vi ej bestämt oss.

Från livets första steg
han testar vad han får.
Han skrapar sina knän
och torkar bort en tår.

Men barkbåten han gjort
förs ut på öppet hav
när sonen ska bli man
och möta nya krav.

Hans pojkrum blir nu tomt.
För söner är ett lån.
Och ständig närkontakt
byts ut mot telefon.

Men trots att åren går
och han blir stora karln
förblir han alltid son
och älskad som ett barn.

En dotter

Ett barn är ett mirakel
väl värt att vänta på
Det största och det bästa
en mor och en far kan få

En dotter kan förtjusa
från början med sin charm
Och gärna blir hon buren
av någon villig arm

Men snart hon börjar tröttna
på att bara vara rar
Och livet har så mycket
som lockar och som drar

Den tiden går så fort
från liten tjej till stor
Dock är hon alltid älskad
långt mera än hon tror

Okänd författare

Jag ÄLSKAR verkligen hösten! Går runt med min usla mobilkamera och försöker föreviga hösten på bild ;-)
Människor blir så stressade på sommaren. Det skall bantas 10 kg på 2 månader, säsongens garderob skall
inhandlas, resor skall bokas, halva släkten väntar det årliga besöket, det skall grillas med grannarna osv.
Vill folk allt detta innerst inne? Det brukar jag fundera på.. Sen är det ju självklart att vi behöver ljuset och värmen som följer sommaren med. Våra vinterbleka, trötta kroppar törstar ju efter sol..sol..sol.
Men jag personligen tycker sommaren för med sig många "måsten" och en del stress. På midsommar går det ju mot mörkare tider igen och då har man ju oftast inte hunnit ta första doppet ens.. Sen alla dessa löpsedlar om just vädret..

Nog om detta! Nu är hösten här:-) Släng bort rakhyveln ( iaf den till benen), köp lite nya ljuslyktor på Indiska, ta fram storkoftan, koka lite Chai-te, sätt upp murriga gardiner, plocka kantareller, köp en bra deckare....eller bara dra in denna underbara höstluft i dina lungor.

Hej! Vad kul att du hittade hit :-) Jag har bloggat på Metro sedan oktober-08 och älskar att skriva. Felet jag gjorde då, var att jag gav min bloggadress till alla jag träffade, eftersom jag var stolt över bloggen, samt att jag ville ha lite kommentarer osv. Vad hände? Jo...jag kunde inte vara naturlig och 100% ärlig i bloggen. Det låter lite "blont" att säga att den kom i "orätta händer", eftersom jag själv lagt ut den på nätet *skrattar* Men lite så kändes det iaf. Jag är inte ute efter att bli den nya " Kissie, Dessie eller Pussy" och tjäna några pengar eller synas. Jag vill ha den här bloggen som en "skriva av mig sida". Skriv i en dagbok då, tänker ni. En dagbok kan lätt låsas upp med en hårnål, sen är det inte lika roligt utan bilder.

Hur som helst, så är min förhoppning att den INTE kommer läsas av mina fd arbetskamrater. De som sitter där och gnuggar handflatorna när man har en motgång och blir äckligt avundsjuka när man mår bra och livet leker. Mår illa när jag tänker på det!

Hoppas också att detta är något som kommer kunna läsas av mina "efterlevande". Livet kan vara kort ibland, det har jag och min familj verkligen fått uppleva :-( Min/vår mamma rycktes hastigt ifrån oss en solig majdag 2002. Jag kommer säkert att skriva om henne framöver <3

Lämna gärna ett avtryck, då blir jag glad.

Hoppas ni får en fortsatt trevlig kväll/ natt!